lördag 1 september 2018

Dag 10

4 dollar för frukosten idag också. Idag var det ägaren som stod där. Jag har fått för mig att just han är ägaren för jag vet ju faktiskt inte. Han är i alla fall barsk och lättirriterad.

Kl 8 satte jag mig på en buss norrut. Jag skulle träffa en kollega på jobbet på hans hotel för att guida honom lite i New York. Och det blev en lång guidning. Vi började med att åka över till Brooklyn för att gå Brooklyn bridge tillbaka till Manhattan. Vi slog en lov i Brooklyn bridge park. Vi tog en selfie för att kunna skicka till våra kollegor på Karlstads kommun.
Med Karlstadparaply och allt.

 Sedan gick vi till ett fotoställe där han skulle få fota.
Jag tog också en bild. Som vanligt är det lite för disigt för att få Empire state building att synas bra mellan benen på Manhattan bridge.

Vi köpte lunch och tog med oss ner till stranden och åt.
Inget dåligt lunchställe faktiskt. Det makade jättegott. Mätta i magarna gick vi över Brooklyn bridge. Jag fotade inte så mycket. Jag har ju bilderna sedan förut liksom.
Jag tog väl i alla fall en bild uppe på bron.
Jag tog också en bild på Governors island från bron.

På Manhattansidan gick vi ner så han fick se Oculus och Freedom tower. Sedan gick vi till tjuren på Broadway där alla vill ta i tjurens pung.
Det finns säkert tio gånger så många bilder på tjurens bakdel än på dess framdel. Vi fortsatte till Battery park och gick sedan Pearl st tillbaka. Vi sick-sackade lite i Chinatown och åt lite på Asia Roma.
Deras Clams casino är ju så goda. Nu fick Torbjörn smaka dom också. När vi ätit gick vi Mulberry norrut och tog vänster på Canal st. Sedan gick vi W Broadway upp till Spring st där han tog tunnelbanan till 50:th st där hans hotell ligger. Jag gick hem.

Vi slappade lite på varsitt håll innan han kom ner till mig igen. Vi skulle på Terra Blues på Bleeker street för att se en duktig bluesmunspelare.
Hans namn var Steve Guyger och jag hade aldrig hört talas om honom men han var bra. Vi satt i baren och tog några öl och njöt av musiken. De spelade inte så starkt heller och det var ju bra för mina öron. Efter en paus tog ett annat band vid. De hette Michael Powers Frequenzy och de var ännu bättre.

Vi orkade inte vara kvar så länge. Den långa promenaden hade satt sina spår. Vi tog en varsin Reuben och skiljdes sedan vid stationen vid Spring street igen.

27 816 steg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar