Dag 5

Gick upp och åt frukost på hörnet som vanligt. Trots att jag tar samma sak varje morgon så kostar det olika varje gång. Idag kostade det 4.25 dollar. Igår 5.25. Det är ingen idé att diskutera heller har jag märkt.

Jag duschade och gick iväg runt 8 tiden. Första stoppet blev Washington sq park där jag satt gott och väl en timme.

Tio minuters promenad hemifrån men jag tar det lugnt med fötterna nu. Jag gick sedan upp till 9:nde gatan och Astors place. Gissa vad?!?!?

Street-fair idag också förstås. Fourth avenue festival från 9 - 14 gatan. Jag var där kl 10 precis när de öppnade så det var inte mycket folk då. Maten var inte ens klar så jag gick upp till Union square för att gå på toa på Burlington. Burlington är ett klädvaruhus. Mest tant- och gubbkläder men de har en kundtoalett. Den toan hittade jag för många år sedan och där är jag minst en gång varje resa. Jag köpte strumpor till Felix och fick även syn på dessa.

Märkligt namn.

Det är en väldigt fin utsikt från Burlingtons på översta våningen. Normalt kryllar det av folk därnere på plattan men inte kl 10 en söndagsmorgon. Denna bild är tagen genom skyltfönstret på herravdelningen över Union sq. Empire state building 20 kvarter norrut.

Jag gick tillbaka till matmarknaden och åt en empanade. En friterad pirog med smält ost i.

Den var medioker. Det var nästan ingen ost i överhuvudtaget. Jag trodde det skulla vara en friterad ostklump.

Till efterrätt tog jag en friterad glasskula och den var jättegod.

En fin liten kyrka mellan husen på 4:th ave.

Jag gick sedan norrut igen. Jag skulle kolla en restaurang på 33:dje gatan men den fanns inte kvar. En snutt av 33:dje gatan kallas "Koreatown" och det var en viss koreansk restaurang jag var ute efter. Här är i alla fall koreatowns svar på Kmart.

Hmart.

Sedan skulle jag kolla en t-shirtbutik på 35:te men den var inget att ha. Jag gick sedan 5:th ave norrut tills jag kom till bibblan.

Stadsbiblioteket ligger på 5:th av och 42:nd st och bakom huset ligger Bryant park. Bryant park är väldigt trevlig att sitta i. Jag satt där i två timmar och tog en chilidog från en Nathans famous-vagn som stod där.

Fint förpackad i en liten kartong.

Så här såg den ut. Grillad korv med chili-con-carne på.

I Bryant park finns också en offentlig toalett och det är ju bra. Denna dag skulle en top-lessparad äga rum också. Det kom ett litet paradtåg på ca 50 pers där hälften inte var topless, en fjärdedel var topplessa karlar och en fjärdedel topplessa damer.

Vid halv tretiden kontaktade jag Ivar. Vi hade planerat att gå på en jazzfestival på eftermiddagen i Tompkins square park.

Vi skulle träffas vid Astor place så jag gick till Grand central station och tog tunnelbanan dit. Ivar satt på en bänk och väntade när jag kom fram. Han var hungrig så vi gick in på matmarknaden igen. Vi tog en varsin arepa. En sådan som jag åt i fredags. Han tog också någon puertoricansk risrätt. Ivar är från Puertorico, Sedan gick vi till parken via St Marks place.

Det var mycket folk i parken och det var meningen att jag skulle träffa Tom där också. Tom är en annan kompis som bor i New Jersey. Det var så mycket folk att det var omöjligt att hitta honom.

Det var tre band som spelade. Det första var Amina Claudine Myers med band. En svart kvinna som sjöng väldigt bra och spelade Hammonorgel, Stundtals var det fantastiskt. Psykedeliskt och ältandes samma saker hela tiden. Sådant gillar ju jag. En gitarrist spelade bedrövliga solon och förstörde alltihop. Nästa gäng hette "The Bad Plus" och spelade konstig hysterisk jazz. Inget för mig. Men sista artisen som också var dragplåstret var fantastiskt bra. Gary Bartz hette han och han hade jätteduktiga musiker med sig.

Ivar skrek när han fick klart för sig att Gary Bartz skulle spela.

Kl 19 var det slut och vi strosade genom den varma och fuktiga kvällen hemåt. Vi tog en sorts gemensam väg trots att vi skulle åt olika håll. En trevlig kompromiss. Vi skildes och imorgon ska han jobba. Jag ska planera min morgondag imorgon bitte beroende på vilket väder det blir.

Idag när jag satt i Washington square park på morgonen tänkte jag på vad futtigt ett fotografi av en vacker vy blir. Det blir så platt och odynamiskt. Många gånger när jag ser något fint vill jag fånga det på bild men det går inte. Film blir lite bättre eftersom man får med ljudupplevelsen också. Men man saknar doften. Det är nog därför jag vill hit igen varje gång. För att uppleva denna fulsnygga stad med alla sinnen. Förra året sa Felix vid ett tillfälle: -Pappa. Har du tänkt på att varje andetag här innehåller en doft. Jag har tänkt på det många gånger efteråt och han hade rätt. Varje inandning här innehåller en doft. Oftast god och spännande men ibland vedervärdig. När jag tänker så hemma så inser jag att Kristinehamn inte doftar någonting. Så länge inte vinden ligger på från pappersbruket i Bäckhammar förstås.

24 751 steg.